När man inte orkar

Usch det är i stunder som dessa jag känner mig som mest värdelös. Varför orkar jag inte? Jag förstår faktiskt inte vad det är för fel på mig. Andra dagen i skolan och jag klarar inte ens av att vara där en hel dag. ALLVARLIGT. Hur kan jag inte klara av något av samhällets mest självklara saker? Jag behöver inte ens göra någonting förutom att vara där men nej det går visst inte. Inte ens det klarar jag. 
 
Det börjar med att jag tar bussen dit 07.30. Bussen stannar 100 meter från skolan och efter två koppar kaffe och en lagom stor frukost är jag taggad till max. Innan jag går in tar jag dessutom en frukt för att vara extra på hugget. Jag ska verkligen klara av dagen. Efter två timmar börjar energin försvinna och jag springer och köper en kaffe igen men den ger ingen verkan. Försöker orka med, hålla humöret uppe och springa med dom andra men det går inte. Jag ORKAR verkligen inte. Det är två timmar kvar till lunchen och jag vill bara låsa in mig på toan och gråta. Ingenting fungerar och det känns som att hela planen falerar. 
  
Till slut reser jag mig, tar min väska och går. Upp till observatorielunden och upp till friheten. Slänger mig i gräset och blir sådär tom som bara jag kan bli. Stänger ute världen och blir mig själv igen. Det kommer inte fungera och jag har misslyckats, igen.
 
 
*

Kommentarer
Postat av: sofie

Kanske är du bara inte redo ännu. Kanske behöver din kropp längre tid på sig för att ladda all minus du ligger på. Det är inte konstigt, oavsett hur mycket du äter den dagen så är kroppen på minus sen länge. Jag vet iaf att min kropp är så, den fungerar inte igen huxflux fast jag äter mer än en "normal"frisk person.. Uppenbarligen så tar det en helvetes tid och frustrationen jag känner när jag inte kan styra min energi och ork är verligen brutal. Så jag kan föreställa mig att du känner något liknande.
Man kan tagga i flera dagar och känna sig rastlös och redo att komma igång med livet. Men det räcker liksom inte för att orka driva på hur mycket som helst.
Vet inte vad jag ska komma fram till här.. för jag har ingen lösning åt dig, för jag är själv inte framme där.. men jag tror och sätter allt mitt hopp till att det går att komma tillbaka, men det går inte att stressa.
Jag hoppas du orkar kämpa på.. kanske kan du få köra på halvtid.. något ska ju gå att ordna. Våga berätta hur du mår. Du kommer inte komma någonstans med att låtsas orka. Ge dig själv den tid du behöver, annars skjuter du det bara framför dig. Är man sjuk så måste man få tid att bli frisk.

Kram!

Svar: Jo du har nog rätt! :/ Det känns så surt bara när man verkligen försökt att ta tag i problemet, slutat svälta, gått upp i vikt och allt det där men sen ändå inte orkar. Själv var det länge sedan nu som min kropp var självförstörande och i svält därför känns det verkligen som att jag borde börja må bättre snart men det tar uppenbarligen längre tid än vad man tror för den att återställa sig och som du säger går det ju inte häller att stressa fram. Man måste ge sig själv den tiden man behöver och man måste låta sig själv må dåligt. Det är bara ett så svårt faktum att acceptera när det inte alls blir som man tänkt sig eller som man vill men ja det är väl bara att kämpa vidare och fortsätta hoppas!
Tack för en klok kommentar och lycka till själv :)

Kraam!
None None

2013-08-20 @ 23:36:27
URL: http://ixerona.bloggplatsen.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0